Idag var det dags. Redan i morse när vi vaknat släpade jag över hennes säng till hennes rum. Möblerade om lite och fixade och donade medan hon förundrat tittade på och säkert undrade vad som var på gång.
Sedan blev det en dag inne. Hon är i slutet på en förkylning och det var riktigt ruggigt väder ute så det blev jakt och bus i hela lägenheten. Vi fick dessutom fikabesök. Hon gillade CF direkt och satt i hans knä större delen av tiden.
Sen närmade sig kvällen. Jag var nervös som tusan men försökte verka cool (haha). Vi varvade ner med lite Bollibompa och avslappnad barnmusik (kan verkligen rekommendera
Putumayo Kids - Dreamland för avslappning). Detta följdes som vanligt av gröt, bad, pyjamas och tandborstning.
Nu blev det spännande...jag bar in henne i hennes nya rum, la henne i sängen och satte mig på en pall bredvid. Fyra vaggvisor blev det medan hon rumsterade runt lite i sängen och såg allmänt skeptisk ut. Efter visorna pussade jag henne godnatt, la ner henne i sängen och gick ut ur rummet. Naturligtvis ställde hon sig upp och började gråta. Jag stålsatte mig och tittade på klockan för att vänta ut 5 minuter, det blev tyst efter 3...
Jag smög in och mycket riktigt sov hon som en stock. Hon måste ha varit supertrött. Så här enkelt får det bara inte vara. Vi får se vad som händer resten av natten och i morgon kväll, då är det mammas tur.